Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Numera har tvĂ„försörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvĂ€rvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av mĂ€nnens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet Ă€r uppdelat efter kön ? kvinnorna lĂ€gger sin tid mestadels pĂ„ sĂ„dana hemsysslor som stĂ€dning, smĂ„plock och barnpassning, medan mĂ€nnen Ă€gnar sig till större del Ă„t olika underhĂ„llsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet.Syfte med uppsatsen Ă€r att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det pĂ„ hemarbetsfördelningen.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Bakgrund: Demens Àr ett sjukdomstillstÄnd som innebÀr en bestÄende nedsÀttning av kognitiva funktioner. DÀrför behöver personer med demenssjukdom och nÀrstÄende stöd för att klara vardagen bÀttre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvÄrdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvÀrdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp pÄ en dagsjukvÄrdsenhet. Resultat: DagsjukvÄrdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Stödet planeras genomföras vid fem tillfÀllen under fem veckor. Dessa fem tillfÀllen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen pÄ ett annat sÀtt.

JÀmstÀlldhet Àr ett begrepp som stÀndigt debatteras. JÀmstÀlldhetsdiskursen Àr nÀrvarande i familj och skola, sÄvÀl som pÄ arbetsplatser och inte minst pÄ den politiska arenan. Trots att ojÀmlika könsstrukturer lyfts fram i samhÀllet idag finns problemen kvar, och det kön vi har pÄverkar till stor del hur vi lever vÄra liv. Denna studie fokuserar pÄ jÀmstÀlldhet i familjen, med syftet att beskriva hur jÀmstÀlldheten ser ut i par dÀr minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet Àr vidare att beskriva huruvida förÀldraskap pÄverkar graden av jÀmstÀlldhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Syfte och problemomrÄde: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har hjÀlpt par till att fÄ en förbÀttrad relation samt att se om det finns könsskillnader i synen pÄ dessa faktorer. Vi ville ocksÄ se vad som var verkningsfullt i familjerÄdgivningens behandling.Metod: UtgÄngspunkten var par som genom samtal i familjerÄdgivning upplevde sig ha fÄtt en bÀttre relation. Intressebrev skickades ut genom tvÄ olika familjerÄdgivningsbyrÄer i GöteborgsomrÄdet och par i bekantskapskretsen tillfrÄgades ocksÄ om medverkan. Sammanlagt tio kvinnor och mÀn intervjuades var för sig kring sin bakgrund, relationen, familjerÄdgivningen, vardagslivet, familj och nÀtverk. För analys av materialet anvÀndes meningskategorisering och indelning i teman: vardagsliv, relationen och individen.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i det privata livet. 4 par har svarat pÄ frÄgor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville fÄ en bild av hur jÀmstÀllda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville Àven medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gÀllande jÀmstÀlldhet. Jag har vid insamlandet av empiri anvÀnt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkÀter med bÄde kryss- och öppna frÄgor, dÀr jag med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren.

Enligt Statistiska CentralbyrÄn [SCB] föddes det Är 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebÀr att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsÀtt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen ÄskÄdliggör Àven hur förÀldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen.

Under mitten av 1990-talet började de djurförsöksetiska nÀmnderna och Àven samhÀllet generellt ifrÄgasÀtta sÀttet att hÄlla försöksdjur. Man menade bland annat att det vore bÀttre för försökskaniner av hankön att hÄllas i grupp istÀllet för individuellt i burar som de traditionellt hÄlls. Dessa diskussioner pÄgÄr Àn idag.Risken med att hÄlla okastrerade hankaniner tillsammans Àr att de Àr aggressiva mot varandra vilket kan leda till slagsmÄl med allvarliga skador som följd. Tidigare studier pÄ grupphÄllning av kaniner har frÀmst gjorts pÄ honkaniner dÄ dessa Àr mindre aggressiva mot varandra och mÄnga anser att man inte ska hÄlla okastrerade hankaniner tillsammans efter att könsmognaden intrÀffat. För att undersöka om det vore möjligt att hÄlla hankaniner tillsammans gjordes under 1995 och 1996 studier pÄ syskonpar av hankaniner pÄ AstraZeneca R&D i Mölndal.